Hoppsan! Märkte att det var ett tag sen jag bloggade..
Vad händer här hemma då? Jo vi turas om att vara sjuka. Mer eller mindre.
Alla har varit sjuka någon vända, men jag har däremot passat på att vara sjuk mest. Som vanligt då.
På Lionel pluppar det fram tänder i massor. Nu har han snart hela käften full med riskorn =)

Kan dra lite kort om sjukdomarna som har härjat omkring här hemma. Det har då varit kraftiga förkylningar med feber som bonus. När vi väl var fria från det (trodde vi) så åkte först frugan på bihåleinflammation. Det åkte ju naturligtvis jag också på dagen efter, men med hög feber. Så det var bara att åka till sjukan för att få penicillin. Blev en 10-dagars kur som jag är klar med imorgon. Yay!
Har dessutom varit hos min familjeläkare för en annan sak med. För ett tag sen började jag tappa hår på sidan av huvudet. Började med en liten kal fläck som sedan successivt har blivit större. Jag anade lite var det var, då min kära svägerska har samma sak. Alopecia Areata heter detta. Stress kan vara en faktor för att detta ska uppstå. Och ja, mycket stress har det varit på jobbet. Men håret kommer att komma tillbaka, om ca 6-12 månader. Ibland tar det längre tid. Jag har dock inga problem med det kosmetiska eftersom jag rakar skallen. Ville mest veta vad håravfallet berodde på och om det var "farligt". Har iaf fått ett schampo att tvätta skallen med. Det kan påskynda processen med att få tillbaka håret. Men chansen är tydligen ganska liten att det hjälper.
Tydligen så får vissa tillbaka dessa "besvär" fler gånger i livet, medans andra bara får det en gång. Den som lever får se med andra ord =)

Jaha, var det slut med sjukligheter nu då? Nej nej. Igår så var det dags för magen att krångla. Fick bosätta mig på toan större delen av dagen, och så har det även fortsatt under natten och idag. Tror dock inte att är någon magsjuka. Tror mer på att det är min kassa mage som gör sig påmind igen. Har problem med katarr och den är inte särskilt stresstålig..

Men jag har varit på fest iaf! i lördags var det Ica-fest på Blue Moon Bar. Dagen började med att jag gick hem till en arbetskamrat vid 14-tiden. Vi satt la där i en timme ungefär innan vi drog vidare till en annan arbetskamrat. Där var vi i några timmar innan vi drog ner till huvudfesten. Där bjöds det på julbord och en del uppträdanden. Vid 21 var det dags för mig att dra mig hemåt. Då var jag bra trött och sliten. Jag var inte direkt ensam om att känna så. På vägen hem så gick jag förbi Mc Donalds för lite "fyllemat". Där fick jag den strålande idén att gå hem. Svinkallt var det. Och mobilen glömde jag på Donken. Ringde dagen efter för att kolla vart den var. Minnet hade svikit mig lite och jag var inte helt säker på vart jag hade glömt den. Antingen på krogen eller på Donken. När jag ringde så svarade pom iaf på Donken. Så det var bara att åka förbi och hämta upp den innan man skulle till jobbet. Var ganska tungjobbat för hela avdelningen dagen efter. Alla var bakis. På lunchen åkte vi alla till BK och svullade i oss en massa onyttigheter =)

Min mor och far har varit här uppe med. Dom kom i tisdags förra veckan och stannade till fredagen. Det var mycket trevligt! Ungarna uppskattade detta rejält. Speciellt Emelie. Denna gång var det farmor som var populärast. Innan så har det varit farfar. Men det går la i vågor det där. Hon styrde och ställde med de båda iaf =)

Nej nu börjar jag få skrivkramp. Tänkte försöka trycka i mig en macka. Bara hoppas jag inte får sota allt för mycket av detta intag! Älsklingen min sitter bredvid mig och mofflar mackor och dricker O´boy. Stackars jag blir ju så sugen då..

Ha det så gött tills nästa gång. Ska försöka att inte låta det gå 1 månad mellan inläggen (för er som bryr sig).

Not a shred of evidence exists in favor of the idea that life is serious.

A special world for you and me
A special bond one cannot see
It wraps us up in its cocoon
And holds us fiercely in its womb.

Its fingers spread like fine spun gold
Gently nestling us to the fold
Like silken thread it holds us fast
Bonds like this are meant to last.

And though at times a thread may break
A new one forms in its wake
To bind us closer and keep us strong
In a special world, where we belong.

Går som på nålar här hemma. Passande uttryck om man tänker på anledningen.. Jag ska nämligen tatuera mig imorgon! Har länge velat göra en tatuering och varit ganska säker på vad jag ska ha för motiv. Så nu gör jag slag i saken. Eftersom man ska ha en tatuering hela livet så ska det ju vara något man står för och tycker om. Då kändes det ganska naturligt att komma fram till detta: Göteborgs stadsvapen och mina barns namn. Göteborg är alltid det som känns hemma för mig och den stad som jag älskar mest. Emelie och Lionel är ju mitt kött och blod, så det var en självklarhet.
Frugan min tycker att det är kul att jag blir av med min tatuerings-oskuld. Hon har ju några stycken själv..
Men eftersom det är min första så är man ju lite nervös och spänd. Men jag ser verkligen fram emot det. Och jösses vad min familj blev nyfiken! Morsan ville veta hur den skulle se ut och frågade en massa. Tydligen så har farsan min tjatat många år på henne att hon ska skaffa en liten på axeln. Men så blev det inte. Brorsan krävde att jag skulle skicka en bild min tatuering direkt när den var klar. Nyfiken värre.
Var inte beredd på denna respons. Speciellt inte från mina föräldrar. Trodde mer att det skulle komma frågor som "har du verkligen tänkt igenom detta" eller "du vet väl att den sitter där livet ut".
Men icke. Dom är så spända så och tycker att det ska bli spännande att se den när vi träffas om en månad.
Va bra man tror man känner sina föräldrar ibland...

I torsdags var vi och hämtade Emelie. Lilla solstrålen =) Vi har tillbringat många timmar i lekparker dessa dagar. Har varit så bra väder, och då ska man inte sitta inne och mögla! Igår var vi på Djäkneberget. Det lektes en hel del där. Tyvärr så finns det barn som borde förbjudas på lekparker. Dom är ungefär i åldrarna 10-12 år och kommer i grupp. Orkar inte ens gå in på allt dom gjorde. Mer patetiska är deras föräldrar, eller i detta fall fritidsledare, som inte gör ett skit. Dom sitter bara där med händerna i kors och gäspar.Blir så jävla less på såna människor!
Men men. Vi käkade lite lunch där med. Emelie tog pannkakor (skräll), medans frugan och jag åt korv med bröd. Sen blev det lite mer lek innan vi åkte hem.
idag åkte vi och hämtade Walter på stationen. Sen bar det av till en annan lekpark. Denna gång blev det ingen lunch där, men glass blev det iaf. Satt förbannat fint i värmen.
Det är väl ungefär det vi har gjort. Lekpark och åter lekpark. Har man barn så måste man ju aktivera dom. Är man bara inne med dom blir dom ju rastlösa och grininga =)

Knät känns lite bättre. Men det går i vågor. Får se vad det blir för dom sen när jag ska på återbesök. Dessvärre tror jag det blir en stor operation till. Känner mitt knä ganska bra vid det här laget. Och helt är det då inte. Trappor är fortfarande dryga att gå i. PAIN!

Lägger upp en bild här sen efter jag tatuerat mig. För den som vill se..

Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me

du är solen som skiner
du är stjärnan som lyser
du är mitt hjärta
du är mitt liv