Pulvermannen

Idag var vi och storhandlade på Ica Maxi. Fick som vanligt massor för pengarna!! Men saker och ting höll på att gå riktigt illa när vi kom hem. Jag höll på att plocka upp alla matvaror när olyckan skedde. Jag skar mig i fingret på ett plastpaket bestående av körsbärstomater. Blodet sprutade, men det gick bra och jag fick varken några fysiska eller psykiska men. Men jag var allt lite darrig en bra stund efter att ha tittat döden i vitögat!!

Nu dags att vara lite allvarlig. Vi börjar misstänka lite smått att vår kära Lionel har kolik. Han skriker ofta och vill ha mat ofta. Ja vi vet att barn äter mycket.. Men detta är helt galet. Han vägrar lämna Jelenas bröst (klart förståeligt iofs). Vi googlade lite om kolik, och tyvärr så är det många symptom som stämmer in. Men imorgon så ska vi träffa barnmorskan, så vi får se vad hon säger.

Sen imorgon så får Herr Kaka och Fru Bulle (Danne och Anna) nycklarna till sin nya lägenhet. Så helgen kommer mest bestå av att bära saker. Sen på söndag så är man tillbaka på kneget igen. Fullt ös!

Läste att Wikegård har blivit anmäld till Diskrimineringsombudsnamnen. Av en av Damkronornas mamma, Redan där pinsamt. Nilkas säger ju bara det som alla andra tycker, men inte vågar säga.

Svt valde att eftersända Damkronornas bronsmatch idag. Istället visades semifinal i curling för svenska damerna. Säger inte detta vilken status som damhockey har?? Att överhuvudtaget kalla det hockey när man inte ens får tacklas är ju också skumt. Rinkbandy är ett mer passande ord.
Så varför anmäls då inte SVT för DO? Är väl mer kränkande att göra som SVT??

On cable TV they have a weather channel - 24 hours of weather. We had something like that where I grew up. We called it a window.

Kanske vore på sin plats att printa ner lite saker här. Har väl inte hänt så mycket direkt.
I onsdags åkte vi och hämtade Lionels storasyster. Skulle bli spännande att se hur hon skulle reagera på nya familjemedlemmen. Hon var väldigt spänd och nyfiken när hon fick se Lionel.
När vi väl var hemma ville hon hålla Lionel i soffan. Men inte så länge dock. Vi började redan nu märka tecken på viss avundsjuka.. Detta blev värre dag för dag. Under fredagen så hade jag en svans efter mig hela tiden. Jag fick inte lämna henne! När vi satt och tittade på film så var jag tvungen att gå in i köket för att kolla till maten. Då gick hon efter för att sen sätta sig och storböla.
Ringde till Emelies mamma för att kolla lite hur vi skulle göra. Jag resonerade som så att eftersom Emelie ändå skulle komma till oss veckan efter igen, så vore det nog bra för henne om hon fick åka till mamma igen i några dagar. Så på lördagen vid lunch så for vi ut till Tärna City. Där blev det bara till att "dumpa av" Emelie och vända hem igen. Detta pga det härliga vädret. Vägarna började bli odugliga att köra på, så vi ville hem fort igen.

Detta väder ja.. Skapar stora problem för SJ av någon jävla anledning. Förr i tiden när det alltid var sån här vinter så hade dom inga problem. Dom hade till och med plogar längst fram på loken ju! Men nu, så fort det kommer en liten snöflinga så blir det problem. Är det inte meningen att utvecklingen ska gå FRAMÅT?? Dåligt!!
Detta drabbade Walter ganska hårt denna helgen. Han kom till oss på torsdagen. Men sen kom det ju lite snö under natten till fredagen. Så tågen som skulle gå till Fjollträsk gick inte så bra på fredagsmorgonen när Walter skulle till skolan. Dom stod still. Så han fick vara hemma.
Detta höll i sig hela helgen, men vid 19-tiden på söndagen kunde han åka hem..

Vad har hänt annars då? Jo jag tillbringade söndagförmiddagen med att skotta lite. Dels så skottade jag utanför vår port, eftersom vår Hyresvärd är ett stort skämt. Skottade även fram min bil. Den såg ut som en igloo innan jag började. Och snön var på marken runt bilen gick till och med över hjulen!! USCH!!! Men nu är den framme iaf. Men det ska ju komma lite till under dagen och även i slutet på veckan... Så det var nog inte sista gången man stod där ute och skottade..

Vad gör lille Lionel då? Jo det vanliga. Äter massor, skiter massor och sover massor.
Frugan har fått lite konstiga hormonrubbningar. Gråter lite titt som tätt. Hon säger att det är det iaf.  Så då får man väl tro på det..

Var mycket bra hockey i natt. Hade satt som mål att se alla tre. Kollade först på Ryssland-Teckien. Sen kollade jag på USA-Canada. Därefter bev det segt. La mig för att sova lite innan Sverige-Finland började. Ställde klockan så jag verkligen skulle vakna. Det var inte ens att jag orkade upp när den ringde. Så jag missade den matchen. Fick se den i repris senare.

Nej nu ska man försöka ta sig till affären för att köpa lite kattmat åt Aset. Just ja, hon är könsmogen. Springer runt och skriker och hennes piss luktar fan. Men än så länge är skrikandet inte så farligt. Men när det blir det, så blir det att åka till veterinären med den stora Niiiven =)

Human beings are the only creatures on earth that allow their children to come back home

   

Världens vackraste bebis är nu född! Onsdagen den 10/2 klockan 18:57 ploppade han ut! Den lilla gynnaren vägde 3385g och var 49 cm lång! En rejäl kalufs på huvudet hade han också =)
Då är ju då den stora frågan: Svimmade jag?? Svar: NEJ!!
Mycket kan nog bero på att det gick så satans fort!
Vi kan ta allting från början:
I måndags var vi på rutinbesök hos barnmorskan. Där konstaterades det att Jelena hade väldigt högt blodtryck. Vi skickades till förlossningen för att kolla så allt stod rätt till. Där togs det lite mer prover och vi fick reda på att äggvitan var +1 (på en skala till 4). Hon hade även fått urinvägsinfektion (vilket vi idag misstänker att hon inte alls hade, utan att det var deras utrustning som var dåligt rengjord). Men dom var inte oroliga, utan skickade hem oss. Detta trodde vi inte ett skit på, för enda anledningen till att dom skickade hem oss var pga platsbrist! Svensk sjukvård... Den är billig, men man får vad man betalar för!
Hur som helst, vi skulle iaf höra av oss ifall det var så att Jelena började må sämre eller om hon fick huvudvärk. På tisdagen så klagade Jelena lite på att hon kände lite huvudvärk. Men hon trodde att det kunde vara hennes migrän som spökade. Jag övertalade henne ändå att ringa till förlossningen. Klockan tre på eftermiddagen så var vi där igen. Det togs nya prover och nu låg äggvitan på +3. Blodtrycket var även högt, så nu konstaterades det att Jelena hade fått havandeskapsförgiftning.
Efter övervägande med läkare så blev min älskling inlagd på kvinnokliniken. Där skulle hon ligga i minst 24 timmar.
Men strax efter 10 på onsdagsmorgonen satte dom igång henne. Och när läkaren senare hade titta på henne igen så skickades vi ner till förlossningen. Klockan var nu runt 17. Där nere var det fullt kaos. Många barn skulle förlösas och det var inte direkt mycket "personal" där..
Men men. Klockan var ungefär 18:00 när dom tog hål på fosterhinnan. Sen gick det undan! Nu började värkarna komma rejält. Tre krystvärkar senare så var lilla Lionel född! Uret stod nu på 18:57! Barnmorskan och undersköterskan hann knappt få på sig plasthandskarna innan han var ute. Detta pga att dom sprang ut och in mellan rummen. Pinsamt! Är inte arg på dom, för dom gjorde ett kanonjobb och så gott dom kunde. Men seriöst, borde inte förlossningspersonal finnas till hands åtminstone under krystvärkarna?? Men drar man ner på vården hela tiden så blir det ju så här..
Men nu var han iaf född! Han är så underbart perfekt som man bara kan bli. Älsklingen och Lionel blev sedan kvar på BB fram tills lördag. Detta för att dom ville se att Jelenas blodtryck sjönk till det normala igen.

Nu är det söndag och vi har precis varit ute på en promenad med hund och vagn. Kanonväder ute, -4 och sol. Dessutom ingen vind.
Vi är två väldigt lyckliga föräldrar här hemma. Tyvärr så har Lionel inte kunnat träffa sina syskon än, då dom är förkylda. Men Lionels mormor kom igår på en snabbvisit.

Ikväll ska vi kolla på Barca mot Atletico Madrid. Är ju bra om Lionel lär sig deras spelsystem tidigt =)

   

Try not to become a man of success but rather try to become a man of value.

Minst sagt! Vi går här hemma och väntar, och längtar, på att lille gynnaren Lionel ska komma till världen. Jelenas mage har sjunkit ner mycket och hon känner en hel del förvärkar. Enligt min kära gravida fru så är det inte lång tid kvar nu.. Klart man börjar bli lite nervig. Vet ju hur det gick när Emelie föddes. Då svimmade jag ett antal gånger. Bättre lycka denna gång! Ska ladda upp med en massa mat och kolhydrater innan. Var lite dåligt med det förra gången..

Vad har annars hänt då? Jo för ovanlighetens skull, eller nåt, blev jag rejält förkyld på måndagen. Klarade mig fram till lunch på kneget, sen var det bara att traska hem. Förutom en brutal hosta med härlig blodsmak, så hade jag feber. På torsdagen kände jag mig en aning bättre. Och eftersom detta var min lediga dag (yay!) så bestämde vi oss för att våldgästa Jelenas syster, tillika min svägerska, aka Johanna. Nej då. Vi ringde faktiskt och förvarnade :)
Men trevligt som satan var det, som alltid. Mycket roligt snack och en god fruktsallad med glass avnjöts. Dessutom så fotades Jelenas mage. Johanna har en kanonbra kamera och bilderna blev hur bra som helst. Till och med jag fick vara med på en och annan bild med :D
 

Fredagen kom ju den med sen. Då var man tillbaka på jobbet. Fortfarande en ihållande hosta och en aning snuvig. Men jag var helt klart i arbetsdugligt skick!

Idag är det lördag. Har inte hänt så jättemycket heller. Vi åkte och storhandlade på Maxi efter frukosten. Vi köpte bland annat ananas. Ska tydligen påskynda utploppandet av bebisen. Sen finns det fler metoder som vi prövat, men det tänker jag inte gå in närmare på!
När vi kom hem föreslog jag att vi skulle åka till en rastgård med Danza. Så hon fick dampa av sig lite. Naturligtvis var det VM i hundar där då, så det fick bli en lite längre promendad istället. Danza fick gå runt med en pipleksak i munnen. Hon var lite smått pinsam när hon gick och pep med den..
Sen har vi inte gjort särskilt mycket. Har blivi en del tittande på fotboll, och så var jag tvungen att titta på Djurtorgen on ice..

Sist och jävligt minst så tittade vi på "Försöktillmelodi"-festivalen. Det sög ju rätt jävla hårt, som vanligt. Skillnaden i år var att det faktiskt sög ännu mer än det brukar. Jösses vilka dåliga artister! Ett skämt till "rappare" var det sämsta jag sett! Mina öron blödde!! Vad ska man säga om årets hårdrocks-bidrag då? Pain of Salvation. Sitter fortfarande och väntar på att låten ska sätta igång, han ska ta på sig skorna och att resten av bandmedlemarna ska få göra något. My god vilket sömnpiller!! USCH!

Nej nu får det vara nog. Nästa gång jag bloggar kanske familjen har utökats :)


Money is better than poverty, if only for financial reasons

Så har då äntligen Christian fått sin Jelena! Hela bröllopet och dagen blev så perfekt den kunde bli. Tänkte dra den i korthet:
Allt underlättades från början med att Emelies mamma hade Danza hos sig ute på landet över helgen. Var nog bäst för alla. Och av vad vi har fått höra har det verkligen inte gått någon nöd på henne. Hon har fått springa omkring fritt i orörd snö och blivit bortskämd med diverse mat..

Dagen D då: Jo vi vaknar upp på lördagsmorgonen. Emelie hade varit lite småsnuvig dagarna innan, men denna dag hade det "utvecklats" lite. Hon bjöd på rejäl hosta och grönt snor. Så efter frukosten satte jag mig i bilen för att åka till apoteket. Passade även på att tanka bilen, då det är ganska obra att åka runt med lite soppa i tanken då det är sibirisk vinter..
Men iaf. Medicinen hjälpte. Var en jäkla tur det, skulle bli en lång dag det här!
Vi ordnade det sista med lägenheten och gjorde oss iordning för att bege oss ner till Stadshuset. Fint folk kommer sent, eller vad heter det? Vi var ju inte sena, men vi var iaf sist! När blivande paret Månsson klev innanför dörrarna stod våra närmaste och väntade på oss!
  

Svägerskan Johanna hade fixat en underbar brudbukett!
Blev ett stort kramkalas. Efter att vi hade småpratat lite fick vi bege oss en trappa upp till Röda Rummet, där vigseln skulle ske.
Vi fick vänta lite då det var ett sällskap före oss. Men Emelie höll låda iaf, och de båda sidorna av släkten fick chansen att prata lite till innan höjdpunkten skulle sätta igång. Walter fick en massa beröm av min brors fru, Sandra, för hans fina sätt att ta hand om Emelie. Är många som har sagt det. Han är verkligen mån om henne.
 

Nu började både jag och Jelena bli ganska nervösa. Hade inte varit det ett dugg innan, men nu så var det då dags. Vigselförrättaren var en helskön tant som gjorde att vi kunde slappna av ordentligt. Var inte alls stelt på något sätt. Och innan vi visste ordet av så var vi gifta! Fick höra efteråt att det var några som blev ganska rörda under akten. Bland annat Walter och svägerskan Johanna (som var den sista jag trodde skulle bli det!!)
   

Vi är nu herr och fru Månsson! Min mamma var ordentligt rörd under hela dagen. Hon tog med sig en fin bukett och gav till fru Månsson för att välkomna henne till våran galna familj. Jelena är väldigt uppskattad och omtyckt av min sida. Underlättar ju en del ;) .. Men för att ta Jelenas egna ord; hon känner sig verkligen välkommen!

Efter vigseln så begav vi oss hem till vår lägenhet för fika och mingel. Emelie höll som vanligt låda. Hon skulle dona med alla! Bordshockeyspelet åkte även fram. Walter fick sig några matcher. NBaturligtvis så har vi köpt Frölunda- och Djurgårdsgubbar till spelet. Såna är vi..
Vi hade bestämt sagt ifrån att vi inte ville ha några bröllopspresenter. Kan ju säga som så att det var inte någon som hade lyssnat på oss! Men det var tur då at alla hade något med sig. Annars hade det blivit jobbigt om det nu skulle ha varit så att någon faktiskt hade lyssnat på oss..
   

Efter fikat avvek Jelenas mamma. Hon var tvungen att åka hem igen.. Min sida drog sig tillbaka till sitt hotell. Dom skulle mellanlanda där och ta en taxi ner på stan. Vi hade bokat bord på en restaurang långt upp i "Skrapan". Vi bestämde att vi skulle träffas lite tidigare på puben ovanför och ta en drink. Och det gjorde vi också :)
Hissen upp är inte gjord för dom är höjdrädda. Den går längs utsidan av fasaden och är inglasad. Och med tanke på att vi skulle 24 våningar upp så var det vissa som tittade rakt in i hissdörren.. Men ungarna, och jag, gillade det iaf. Emelie var lite skeptisk när hissen började röra sig, men efterhand var det fantastiskt spännande.
  

Middagen var fantstiskt god! En perfekt avslutning på en perfekt dag! 
Emelie blev dock lite smått trött på slutet. Inte så konstigt. Var en lång dag, och med en rejäl förkylning i kroppen blir det ju inte lättare.
       

Vill tacka alla för en helt underbar dag! Brudparet är så lyckliga så!