Spänd!
Går som på nålar här hemma. Passande uttryck om man tänker på anledningen.. Jag ska nämligen tatuera mig imorgon! Har länge velat göra en tatuering och varit ganska säker på vad jag ska ha för motiv. Så nu gör jag slag i saken. Eftersom man ska ha en tatuering hela livet så ska det ju vara något man står för och tycker om. Då kändes det ganska naturligt att komma fram till detta: Göteborgs stadsvapen och mina barns namn. Göteborg är alltid det som känns hemma för mig och den stad som jag älskar mest. Emelie och Lionel är ju mitt kött och blod, så det var en självklarhet.
Frugan min tycker att det är kul att jag blir av med min tatuerings-oskuld. Hon har ju några stycken själv..
Men eftersom det är min första så är man ju lite nervös och spänd. Men jag ser verkligen fram emot det. Och jösses vad min familj blev nyfiken! Morsan ville veta hur den skulle se ut och frågade en massa. Tydligen så har farsan min tjatat många år på henne att hon ska skaffa en liten på axeln. Men så blev det inte. Brorsan krävde att jag skulle skicka en bild min tatuering direkt när den var klar. Nyfiken värre.
Var inte beredd på denna respons. Speciellt inte från mina föräldrar. Trodde mer att det skulle komma frågor som "har du verkligen tänkt igenom detta" eller "du vet väl att den sitter där livet ut".
Men icke. Dom är så spända så och tycker att det ska bli spännande att se den när vi träffas om en månad.
Va bra man tror man känner sina föräldrar ibland...
I torsdags var vi och hämtade Emelie. Lilla solstrålen =) Vi har tillbringat många timmar i lekparker dessa dagar. Har varit så bra väder, och då ska man inte sitta inne och mögla! Igår var vi på Djäkneberget. Det lektes en hel del där. Tyvärr så finns det barn som borde förbjudas på lekparker. Dom är ungefär i åldrarna 10-12 år och kommer i grupp. Orkar inte ens gå in på allt dom gjorde. Mer patetiska är deras föräldrar, eller i detta fall fritidsledare, som inte gör ett skit. Dom sitter bara där med händerna i kors och gäspar.Blir så jävla less på såna människor!
Men men. Vi käkade lite lunch där med. Emelie tog pannkakor (skräll), medans frugan och jag åt korv med bröd. Sen blev det lite mer lek innan vi åkte hem.
idag åkte vi och hämtade Walter på stationen. Sen bar det av till en annan lekpark. Denna gång blev det ingen lunch där, men glass blev det iaf. Satt förbannat fint i värmen.
Det är väl ungefär det vi har gjort. Lekpark och åter lekpark. Har man barn så måste man ju aktivera dom. Är man bara inne med dom blir dom ju rastlösa och grininga =)
Knät känns lite bättre. Men det går i vågor. Får se vad det blir för dom sen när jag ska på återbesök. Dessvärre tror jag det blir en stor operation till. Känner mitt knä ganska bra vid det här laget. Och helt är det då inte. Trappor är fortfarande dryga att gå i. PAIN!
Lägger upp en bild här sen efter jag tatuerat mig. För den som vill se..
Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me
